Tankar
Jag har funderingar på att ge min blogg ett tema. Enligt riktlinjer för en bra blogg så ska man ha ett tema att blogga om. Men frågan är vad det skulle vara, jag vill ju ha nåt unikt isf. Jag fullkomligt älskar idén med en delad blogg a la goodboys, något att genomföra lagom till nollningen, Makkan?
Tema var det ja.
Har verkligen ingen aning om vad som skulle vara intressant att blogga om, som det finns aktuellt material om att publicera hela tiden. Hmm. Till dess att jag kommer på nåt så får det helt enkelt bli en random-blogg om mitt liv och andras.
Igår var den hittills mest fysiskt krävande dagen på jobbet. Jag jobbade ett kort pass, 6 timmar bara. Men jag hade stängning och bävade hela eftermiddagen för att behöva skrubba 2 våffeljärn istället för 1. Sen säger Sara (enhetsansvarig igår) "det ser ut som att du och jag får ta 3 järn var idag". Så. jävla. jobbigt. och varmt! Ett 200-gradigt våffeljärn alstrar ganska mycket värme till personer (jag) i närheten. Sen lyckades Sara hälla varm olja innanför skyddshandsken så hon hann bara med 1 järn och lät Pool-Fredrik ta dom andra 2. Mao, jag hade det värst *klaga*.
Som grädde på moset (eller våfflan) kom jag med trötta ben och fötter till korsvägen och fick uppleva en riktig örfil från verkligheten. Sista bussen har redan gått. Du får promenera hem. Hela vägen. Uppför backen. Klockan 01.10 var jag äntligen hemma så jag kunde sitta och bli även mentalt trött framför datorn.
Planen var att gå upp 11 idag men mormor ringde 10.03 för att mamma sa att det var en bra tid att ringa. Jag ska nog ta mig ett snack med henne. Jobbar 14-23 idag, så idag missar jag inte sista bussen! :D
Detta var ett seriöst inlägg, när jag börjar ha ett liv igen planerar jag att bli mycket mindre seriös.
Tema var det ja.
Har verkligen ingen aning om vad som skulle vara intressant att blogga om, som det finns aktuellt material om att publicera hela tiden. Hmm. Till dess att jag kommer på nåt så får det helt enkelt bli en random-blogg om mitt liv och andras.
Igår var den hittills mest fysiskt krävande dagen på jobbet. Jag jobbade ett kort pass, 6 timmar bara. Men jag hade stängning och bävade hela eftermiddagen för att behöva skrubba 2 våffeljärn istället för 1. Sen säger Sara (enhetsansvarig igår) "det ser ut som att du och jag får ta 3 järn var idag". Så. jävla. jobbigt. och varmt! Ett 200-gradigt våffeljärn alstrar ganska mycket värme till personer (jag) i närheten. Sen lyckades Sara hälla varm olja innanför skyddshandsken så hon hann bara med 1 järn och lät Pool-Fredrik ta dom andra 2. Mao, jag hade det värst *klaga*.
Som grädde på moset (eller våfflan) kom jag med trötta ben och fötter till korsvägen och fick uppleva en riktig örfil från verkligheten. Sista bussen har redan gått. Du får promenera hem. Hela vägen. Uppför backen. Klockan 01.10 var jag äntligen hemma så jag kunde sitta och bli även mentalt trött framför datorn.
Planen var att gå upp 11 idag men mormor ringde 10.03 för att mamma sa att det var en bra tid att ringa. Jag ska nog ta mig ett snack med henne. Jobbar 14-23 idag, så idag missar jag inte sista bussen! :D
Detta var ett seriöst inlägg, när jag börjar ha ett liv igen planerar jag att bli mycket mindre seriös.
Kommentarer
Trackback